 |
 |
 |
|
 |
RekordRonny.se |
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
 Mitt i storstaden
Text: Ronny Belin (2001-09-24)
Roller: Programledare (gärna imitation av Charlotte Permell) och 4 personer som spelar "Nickare"
Tillstånd krävs för användning av denna text. Läs mer om detta.
Programledaren:
Hej och varmt välkomna till veckans avsnitt av "Mitt i Storstaden". I vår serie arter i statsmiljön har vi idag kommit fram till Nickarna. Nickarna är en grupp av storstadsbor som upprepat och ofrivilligt faller i sömn. Vi ska titta på några av våra vanligaste Nickare och bland annat ägna oss deras läten och säregna gångarter.
Vi börjar med en av de allra vanligaste Nickarna, TV-nickaren. [pantomimen börjar] Denna art finns i nästan varje hem och är lättast att få syn på sent på natten när B-såporna står som spön ur TV-rutan. TV-nickarens föda består främst av chips och godis, och själva nickningen sker ofta till något favoritprogram som nickaren egentligen vill se, men inte orkar. Vanligtvis vaknar TV-nickaren av myrornas krig. [ett kraftigt brus hörs]
TV-nickaren:
[imiterar en fågel] Åh Gu' va' trött ja' e'! Åh Gu' va' trött ja' e'! Åh Gu' va' trött ja' e'! Åh Gu' va' trött ja' e'! [går ut]
Programledaren:
En något ovanligare Nickare som är nära besläktad med TV-nickaren är Bionickaren. [Pantomimen börjar] Bionickaren är dock mer viljestark eftersom den lever i biografer där det är mer genant att somna. Födan är ganska lik TV-nickarens och domineras av popcorn och läsk, och den vanligaste orsaken till att nickningen äger rum är bristande kvalitet på filmen. Bionickaren väcks oftast av en besvärad granne.
Bionickaren:
[imiterar en duva] Urrrrsäkta! [reser sig]
Programledaren:
Och den måste då ta sig förbi alla i bänkraden för att nå utgången.
Bionickaren:
Urrrrsäkta! Urrrrsäkta! Urrrrsäkta! Urrrrsäkta! [går ut]
Programledaren:
En annan ganska vanlig Nickare är Tågnickaren. [pantomimen börjar] Denna art nickar i gryning på pendeltåg och tunnelbanor och är lätt att känna igen på strängen av saliv som ofta hänger från Nickarens mun och sakta sänker sig ner mot tågvagnens golv. Vanliga orsaker till nickning hos denna art är stress på jobbet, sena kvällar eller att man bara är allmänt skittrött. Tågnickaren vaknar oftast av att namnet på den station som Nickaren ska gå av på ropas ut i högtalarna.
Högtalarröst: T-centralen. Nästa station T-centralen.
Tågnickaren:
[imiterar en höna/tupp] Va', va', va' e' ja'? Va' e' ja'? Va', va', va' e' ja'? Va' e' ja'? [gåt ut]
Programledaren:
Så har vi den sista Nickaren, föreläsningsnickaren. [Pantomimen börjar] Föreläsningsnickarna är ofta pretentiösa storstadsbor som nickar i flock på universitet och högskolor, främst under dagtid. De är väldigt intresserade av hur länge de nickat och lever därför i symbios med sitt armbandsur. Se här hur Nickarens fokus förs direkt till den aktuella tiden vid uppvaknandet. [kort paus, berättaren hostar för att väcka Nickaren]
Föreläsningsnickaren:
[imiterar en uggla] Oh, vad ha' ja' missat? Oh, vad ha' ja' missat?
Programledaren:
Mot slutet av föreläsningen vill Nickaren gärna markera sitt revir.
Föreläsningsnickaren:
Oh, jag måste kissa! Oh, jag måste kissa! Oh, jag måste kissa! Oh, jag måste kissa!
Programledaren:
Det var allt för den här gången. Nästa vecka ska från fågel till fisk och titta på de riktigt fula fiskarna, storstadstorskarna. Tills dess: Nicka lugnt!
|
|
 |
Senast uppdaterad 2003-02-21 17:44 |
 |
|
 |
|
 |
|
|
